Förbränning

Hållbar utveckling – Förbränning

Instruktioner till ”Förbränning” inom ”Hållbar utveckling”:

. Förklara vad förbränningen innebär i kolets kretslopp.

. Förklara vad förbränning i allmänhet innebär och berör då syrets, kvävets och svavlets kretslopp.

. Förklara hur förbränningen påverkar den s.k. ”växthuseffekten” och hur den då kan påverka miljön.

. Omfattning: 1- 1 ½ sida, Times New Roman, 12 punkter, 1,5 i radavstånd. Källhänvisa löpande i texten och ange fullständig källa i slutet av texten!

Förbränning i kolets kretslopp

Förbränningen i kolets kretslopp kan i sig bidra till den s.k. ”växthuseffekten”, där forskare menar att jordens temperatur successivt ökar och därmed påverkar jorden och dess miljö på olika sätt.

Från år 1750 till i dag har mängden koldioxid i atmosfären ökat. Den har ökat från ca 0,027 till ca 0,035 mätt i viktprocent. Koldioxid är tillsammans med vattenångan från jorden en växthusgas som svarar för en stor andel av värmeutbytet mellan jordens yta och atmosfären. I den så kallade ”växthuseffekten” så utgör koldioxiden hälften av denna och man tror att halten av koldioxid kommer att fördubblas inom 200 år, i atmosfären. Hittills har inte utsläppen av koldioxiden slagit igenom i atmosfären i full skala då koldioxid löses i världshaven och dess alger är stora konsumenter av koldioxid. Även plantering av skog kan binda en del av koldioxiden(Christel och Torsten Persson 2007, sid.37).

Förbränning av kol, som är ett fossilt bränsle, är i sig inte bra om de fossila bränslena och därmed förbränningen av dessa hela tiden ökar då de i växthuseffekten kan bidra till en ökad temperatur på jorden och påverka dess miljö.

Förbränningen av fossila bränslen som t.ex. kol och olja måste pga. ovan nämnda faktorer minska(Christel och Torsten Persson 2007,sid.37).

Förbränning i allmänhet

I syrets kretslopp bildas syrgas vid fotosyntesen som sedan binds som koldioxid vid förbränning(Christel och Torsten Persson 2007, sid. 37). Vid alla typer av förbränning, i t.ex. industrin och förbränningsmotorer, omvandlas kväve och syre i luften till olika kväveföreningar. Detta sker främst i förbränning i kvävets kretslopp. Orsaken till detta är att det blir höga temperaturer i förbränningsprocessen och t.ex. nitrösa gaser bildas och är ett stort miljöproblem då de bidrar till försurning eller övergödning(Christel och Torsten Persson 2007, sid. 41). I svavlets kretslopp förbränns svavlet på liknande sätt som de fossila bränslena då dessa bränslen i sig innehåller svavel(Christel och Torsten Persson 2007, sid. 44). I t.ex. kolets kretslopp cirkulerar kolet mellan organismerna som använder sig av fotosyntes och mellan marken, luften och vattnet. Kolet tas sedan upp av olika producenter i form av koldioxid och förs tillbaka till mark och vatten vid organismernas död(Christel och Torsten Persson 2007, sid.36). En del av kolet i marken (som t.ex. fossilt bränsle) förbränns och förs vidare till atmosfären i form av koldioxid eller förs vidare till luften genom t.ex. bilars avgasutsläpp (olja - fossilt bränsle – koldioxid - luften) (Christel och Torsten Persson 2007, se bild, sid. 36).

Källa: Persson, Christel och Toresten 2007: Hållbar utveckling – Människa, Miljö och Samhälle. Studentlitteratur.

Tentamensfrågor:

1.      Hur bidrar förbränningen av t.ex. fossila bränslen till ”växthuseffekten” och hur kan detta komma att påverka klimat och miljö?

2.      Finns det någon organism som har nytta av koldioxiden som skapas genom kolets förbränning - varför?

3.      Förklara hur förbränningen sker i t.ex. kolets kretslopp!