Atmosfärens roll & hur vi påverkar den
Luftens koldioxidhalt är en av de viktigaste miljöindikatorerna som vi har eftersom en ökad andel i atmosfären påverkar jordens klimat. Det finns inte så mycket koldioxid i atmosfären, bara ca 0.035 viktprocent. Under en kvarts sekel, från 1960-1985, så steg andelen koldioxid i atmosfären från 0.031 till 0.035 viktprocent. Räknat framåt från industrialismens gryning, 1750, så har koldioxidhalten i atmosfären ökat från 0.027 till dagens 0.035 viktprocent.
Eftersom koldioxid svarar för omkring hälften av den förstärkta växthuseffekten kan en fortsatt ökning leda till förändringar av jordens klimat. Som jämförelse kan nämnas att andelen vattenånga te.x. inte har ökat under mätbar historisk tid.
Förbrännningen av kol, naturgas och olja i den takt som nu äger rum pekar mot att koldioxidhalten i atmosfären kan komma att fördubblas inom en tidsrymd av 200 år framåt i tiden. Ökade utsläpp har dock inte slagit igenom i atmosfären beroende på den mängd koldioxid som löses upp i världshavens vatten därför att havens alger är verkliga storkunsumenter av koldioxid. Vidare kan ökad skogsplantering binda en del av atmosfärens koldioxid.
Ska koldioxidhalten i atmosfären sluta öka på ett avgörande sätt så måste förbränningen av de fossila bränslena minskas.
Eftersom koldioxid svarar för omkring hälften av den förstärkta växthuseffekten kan en fortsatt ökning leda till förändringar av jordens klimat. Som jämförelse kan nämnas att andelen vattenånga te.x. inte har ökat under mätbar historisk tid.
I jordens atmosfär finns kol främst i form av koldioxid(CO2) som har en stor betydelse för livet på jorden. Kol finns även i andra gaser som metan och CFS-gaser, så kallade växthusgaser som driver den globala uppvärmningen.
I atmosfären finns omkring 750 miljarder ton kol. Drygt 120 miljarder ton transporteras till biosfären varje år och omkring 90 miljarder ton till hydrosfären. Genom förbränning överförs omkring 6 miljarder ton kol från geosfären till atmosfären årligen.
Kol lämnar atmosfären genom
- Växternas fotosyntes då koldioxiden omvandlas till kolhydrater och syre.
- Vid ytvattnet vid polerna där det svala vattnet kan lösa upp koldioxiden.
- Erosion av sedimentära bergarter som kalksten, marmor och kalk. Koldioxid löst i vatten förbrukas när kalciumkarbonat omvandlas till lermineral.
Kol återförs till atmosfären genom
- Djur och människors andning.
- Att bakterier och svampar i närvaro av syre bryter ned kolet i döda djur och växter och omvandlar det till koldioxid (till metan om inget syre finns).
- Förbränning av organiska material som kol, petroleum och naturgas då kolet oxideras till koldioxid.
- Att det varma ytvattnet i oceanerna släpper ifrån sig koldioxid.
- Vulkanutbrott då bland annat vattenånga, koldioxid och svaveldioxid släpps ut i atmosfären.
Förbrännningen av kol, naturgas och olja i den takt som nu äger rum pekar mot att koldioxidhalten i atmosfären kan komma att fördubblas inom en tidsrymd av 200 år framåt i tiden. Ökade utsläpp har dock inte slagit igenom i atmosfären beroende på den mängd koldioxid som löses upp i världshavens vatten därför att havens alger är verkliga storkunsumenter av koldioxid. Vidare kan ökad skogsplantering binda en del av atmosfärens koldioxid.
Ska koldioxidhalten i atmosfären sluta öka på ett avgörande sätt så måste förbränningen av de fossila bränslena minskas.
